|
 SVENSKA FÅRAVELSFÖRBUNDET
är även till för dig som är getägare!
----------------------------------------------------------------------------------------------
En Getresa från sensommar
2010 - 2012...
Allting började med ett studiebesök på Dals Spira Mejeri sensommaren 2010...
www.dalsspira.se
 
Carina tog emot oss med en
stor och varm, öppen famn.
En eld-själ med hjärtat på
rätta stället! Hon
berättar inspirerande och
pedagogiskt med stort
tålamod. Vi är med i göromålen
i ystningen. Här tar vi upp
ostmassa! Hon berättar
målande och
Vi låter oss inspireras.
Nyfikenheten till allt bara växer.
Vi är fast! :-)
Nästa anhalt, någon vecka senare, blev det besök på
Gässbo Getgård, hos Carina och Steve och alla getter.
Vi mjölkar och går igenom alla maskiner. Vi mäter
och tittar på olika lösningar. vi går igenom hygien,
rutiner och uppsättnings-anordningar. Vi studerar deras
getgård och lägger så mycket vi kan på minnet.
Sen blir det många telefonsamtal och besök.
Oktober
månad kom Carina och Steve med sina 1-åriga getkillingar
och bock. Vi tar över de 6 djur som stod vid Dals Spira Mejeri.
Det blir några vändor fram och tillbaka. Fårstängsel är en av orsakerna.
Det är inte helt lätt, men med stark vilja, traktor, spett och talja fick Gert till slut in
snitsen. Nyfiket tittar våra nya vänner på och ska promt vara där vi är. Så tillgivna
intelligenta och roliga att man inte kan annat än att förälska sig i dessa djur.
Oktober/November 2010
 Stallet byggs om och vi måste även få
det större. Här fordas mycket planering.
Grunden byggs och vi hoppas
att snart kunna börja gjuta för getstallet!
Men snön kom tidigt och i allt för stora
mängder, så bygget
ute får tyvärr låta sig väntas med...
November
I väntan på att kunna bygga händer mycket!
Det var mycket sökande på både blocket, tips och telefonsamtal innan vi
hittade våra "små" mjölktankar som inte tillverkas längre. En på 600 liter och
den andra på 400 liter. Den ena till frakt mellan oss och mejeriet och
den andra i mjölkrummet.
 Vi har hittat mjölkrör och
vakumpump. Sen är det
jakt efter mjölkorganen och
mjölk-kanna som en extra
lite nyttig pryl. Mjölkrören ska med
tiden sättas upp och vi väntar ivrigt
på ett
godkännande från Länsstyrelsen på våran
förprövning, så att vi kan börja bygga.
Det är ont om tid och vi hoppas på att
vädret är med oss.
Den stora utbyggnaden för getstallet ska gjutas grund till och snö är
nu inget vi vill ha förrän det är färdigt. Snön kom och med den även
ett försenat godkännande.
Vi är fast i snön och bygget får vänta till vårsmältningen.
Det känns tufft och lite tråkigt.
Motgångarna vi upplever är naturligtvis inkvalningen till
livet som bonde! Vattnet frös till nyårsdagen 2011 och fyrhjulingen
ville inte starta!
December
på en promenad med getterna kring nyår inför 2011.
Januari 2011
Det är bitande kallt och vi har varit
utan vatten länge tycker vi. Men att
bära vatten för hand gör en stark och glada är vi ändå! Vi når en bit längre
för varje dag som går.
Februari
Vår kära kossa Saga och kalven Magnus har lämnat gården för att
lämna plats till de nya getterna från
Sunne som vi beställde av Stig och
Kajsa Andersson på
Lillängens gårdsmejeri.
Den första gruppen getter installerar
sig och kollar nyfiket alla hörn...
Nu gäller det för oss att kunna skilja getterna åt och namnge alla.
Göra en stor tavla med id-nummer,
namn och killning som vi ska följa
upp och ha god uppsikt över.
Gruppen med de äldsta bastanta
damerna 7,8 och 9 år samt 3- och
4-åringarna har mellanlandat hos
en av våra grannbönder som är
mycket god vän till oss. Så snart
vi har fått utbyggnaden klar får de
komma hem till oss andra som väntar. Under tiden är det skyttetrafik mellan
gårdarna för utfodring, koll och killning.
Vi vet idag att det inte är så
bra för en äldre get att flyttas, då hon
lätt kan bli deprimerad. Det märks
tydligt på djuren med den omställning
det innebär för dom.
Majsan mjölkget!
Att göra bord och ramper efter
väggarna är
en god idé vi ska förankra.
Att dessutom måla
dom med tapetklister med sand
i gör väl att både
fästet blir bättre samt att klövarna
slits naturligt, för även om de går ute,
finns här bara ängar och mjukt
underlag.
Vi tänker även att antihalkstripes
till båtar och däck skulle kunna
vara en god idé...
Det är skönt att kunna va i fred ibland eller bara spana på andra...
Sen blev det dags för alla getter att inspektera hagen...
Där blev det livat! Även om dagen var lite februari-grå.
Allt känns, och ÄR så
provisoriskt innan vi fått
iordning så som vi verkligen
tänkt oss, och som det
kommer att bli. Men det
går bra och vi växer oss
in i roller, rutiner och till hur
allt bäst kan fungera med
hagar, vägar och andra
utrymmen.
Vår första grupp 1-åringar visar vägen.
De har en god roll och har redan fått kompissar.
Mycket mätningar och kolla styrkan.
Vem ska leda?
Vi ser tydligt individerna och vi har
namngett alla nu.
Några är tuffa och stöddiga. Andra tuffa och säkra isig själva. Några undergivna
och andra extra tillgivna.Alla varianter finns och det ska bli spännande att se
utvecklingen av deras temerament och individualitet. Allt kommer att förändra
sig vart efter killningen skett.
Hormoner som spelar spratt och olika egenskaper för modersinstinkter.
Vi bygger skiljevägg mellan getstall och
mjölkrum. Äntligen börjar det hända grejer med nybygget!
 
Väggen klar! Mjölktanken har äntligen kommit under tak!
 
Genom luckan till höger på vänstra fotot,
kommer getterna in på
mjölkbordet som snart
ska byggas. Väggen på fotot till
höger har fått ett hjul och gångjärn
som en dörr, så vi kan komma in
och mocka med traktor. En suverän
lösning tyckte vi och var nöjda!
 
 Mjölkbordet
byggs! Först
stommen, senan
bordsskivan
på plats med
en behandlad och
tålig yta som
inte kan ruttna av
eventuella vattenansamlingar.
Skjutbara luckor för att getterna ska kunna gå in och ut från mjölkbordet
under vår kontroll, samt landgångar upp till luckorna med rätt lutning.
Majsan och Mira är nyfikna! Full koll på vad som händer!
Hon kastade tyvärr sin killing, så vi får mjölka henne ensam redan i
februari. Det blev därmed Majsan som ursprungligen kommer från Gässbo,
och fötts upp på Dalsspira Mejeri, som gjorde premiären mjölkbordet!
Det kändes lite fint och speciellt!
Foderhäckar har kommit på plats!
Lite stelare och modärnare
än den första vi gjorde som är långt
mycket mer pitoreska.
Men nu gäller det att vara mer praktiskt
och kanske ändå
få en skön gammaldags
känsla i byggnaderna.
Därför valde vi trä.
Innan gummimattan kommit
på plats, får en vanlig trasmatta
duga
som halkskydd! Men nu har vi
hittat en gångmatta som
är billig och bra! Vi tackar alla
våra vänner för tips vi fått!
vi inser senare att spåren i
mattan borde varit bredare!
Ibland går snålheten före
visheten, men vi lär av
erfarenheterna.
Vi börjar med att klippa
Majsans hår vid lår och juver.
Allt tvättas noga innan
mjölkningen.
Mjölken är ljuvligt söt och
katterna står förväntansfulla vid sidan
av för att få sig en liten skål med
den söta getmjölken.
Nymjölkat! Majsan har börjat få sina vänner att komma
till bords! Och vi får färsk mjölk till vårat bord...
Så kom första killingen!
 
I Mars 2011
small det liksom bara till! Killingar överallt! De föds killingar till höger och
vänster och nu,
gäller det att ha koll påläget! Notera noggrannt i bokföring alla killningar,
ha koll på juver, att alla äter som de ska och att alla mår bra.
Vi får besök av både barn och vuxna -
alla vill se de små härliga liven! Sen sätter våren fart!
Sixten kan inte dia sin mamma. Sugreflexerna är svaga.
Mamman får mjölkas och han äter lapande ur skål.
Här frukosterar katten Tango och Sixten på mjölkbordet.
FÖR DEN GODA MJÖLKEN
OCH HÄLSANS SKULL!
Mars 2011
Nu river vi plasten som skyddat träformarna
och gjuter grunden för nya gethallen.
Det har smält dåligt och Richard
skottade och hackade av bästa
förmåga bort all is som skulle ha dröjt sig kvar länge.
1:a April
och dörrarna till nya gethallen sätts upp på baksidan!
Nu känner vi oss lite lyckligare, det känns att vi börjar
komma någon vart. Det har varit långdraget med all
snö och sträng vinter som stoppat mycket för oss. Inte minst
känslomässigt.
På framsidan blir det en dörr i dörren!
Vi gör så att
getterna har sin egen dörr och
väggen är i sig en
dörr som vi endast öppnar då
vi ska bryta bädden
en gång per år. Då är det bra
att kunna komma in
med större fordon!
Vår suveräne snickare HP kikar fram i dörröppningen.Dränerad grusgrund gör gott åt bädden av kalk och halm som ska läggas på. Härliga 50 kvadrat mer, så nu har vi alltså lite över
100 kvadrat till alla getter. Härligt!
Rampen färdig med luckan in till mjölkbordet som går att hissa upp och ned.
Lutningen så svag det bara gick. Nedan på bild är foderfållorna, eller foderbordet
färdiga efter en hel långsida. Vi valde limträbalk och plåttak till utbyggnaden,
Vindnäten är på plats som sörjer för god ventilation. Halmat och klart! Bara att slänga in hö!
Utomhus blev nu inomhus! Här är den gamla fasaden,
som nu är en innervägg. Tack vare dörren, kan vi sära
grupper åt om önskat, och har ändå plats
för sjukbox och killingfållor. Nya hallen rymmer 50 getter
liksom den äldre delen. Så nu finns alltså plats för 100 djur.
Skönt att ha bra plats för vår egen rekrytering av egna
uppfödda.
Getvänligt har de installerat sig i nya hallen,
men många föredrar ändå den
gamla delen med
myshörnor och små gömmor.
Andra trivs bättre i den luftiga
hallen. Så ska ju alla
skolas in på nytt med den nya
ingången till mjölkbordet.
Nu pratar vi inskolning
med en månads tålamod :-)
Men till slut finner var och
en "sin" plats som hon alltid går till och andra damer kan vara så slipade att de tittar först var det är ledigt innan de stoppar
in huvudet i fållan. Det blir krångligt när man finner två hungriga getter i samma hål!
Vi är så innerligt tacksamma för både deras intresse
och all hjälp på gården. Här mjölkar Anna!
Vi njuter av att se vad som komma skall när allting är uppe och vi slipper handmjölkningen.
Våra barn med respektive är oumbärliga.
De första två grupperna är ivriga på att
komma upp, men några vill alltid vara sena,
lata och gillar att dissa oss! Framför allt de som ännu inte killat. Vi trodde att vi skulle vara tvugna att göra större spärrar mellan foderkopparna så de inte biter varandra, men våra getterär snälla mot sin granne.
Det tackar vi för! Sönderbitna öron kan annars vara rätt vanligt
Äntligen har de större delarna av mjölkan-
läggningen kommit upp. Vi är ivriga nu, men ännu har vi
fått vänta på mjölkorgan, några packningar och annat.
Vi tog hjälp av La Val och en kille därifrån som såg vad vi
behövde och vad vi kan köpa till vid senare tillfälle.
En elektriker som gjorde resten.
Till Maj
månad fick utbyggnaden färg på
fasad och knutar. Grön väv till god ventilation.
Grindar hela vägen ner till hagen, så våra vänner kan
gå in och ut själva som de behagar dom.
Men ännu är vi inte färdiga.
|
Maj månad och hagning!
I maka takt med
"alla-på-en-gång"-
taktiken ska getterna
ut när
solen skiner och
lika fort in
när regnet
kommer!
Richard, Hanna
och vi tar
fikarast i hagen
efter tufft
och ihärdigt jobb
med allt vårgöra
och att haga. Getterna är med. Helst i fikakorgen!
Hanna och Annie hagar en mycket varm vårdag!
 
Gnagmaskiner är i gång med slyröjning...
Juni
Solen skiner både ute. i hjärtat och sinnet!
Mjölkorganen och pulsatorerna har kommit.
Gert har borrat och sågat glasrören som Hanna
och Richard skurat efter
hemkomsten från en ladugård
i Dalsland. En lycka att den hade diskmaskin.
Men nu i början diskar vi ändå "för hand".
Genom att lägga organen i vatten
så rören kan spolas
och rengöras. Sedan blir det bara att
trycka på en knapp.
Efter att ha mjölkat för hand sedan februari kan
här sägas att vi kände en stor fröjd och tillfredställelse
att se hur mjölken alldeles av sig självt hamnar i rören och
vidare till behållaren.
Renare mjölk! Och vi ser i filtret vad som tidigare
hamnade i mjölken...
först ut är getkillingarna som sommargästar hos våra vänner.
De bor lugnt i skogen. De har noggrannt hagat och byggt
ett litet hus till skydd för vind och regn åt dom.
HP och Pernilla får samtidigt sina hagar nedbetade.
Det gör en viss skillnad i mjölkmängden till oss.
Men ännu är det fler getter som har bock-killingar kvar.
12 getkillingar mindre och ca 10 liter mer mjölk.
När vi någon vecka senare lämnat våra 20
bock-killingar har vi plötsligt 60 liter på morgonen
och ca 50 liter på kvällen!
Ännu tar det lång tid för oss med mjölkningen.
Det tar cirka 3 timmar och är man ensam tar det 4 timmar!
Vi har fått hem två nya stjärnskott; Nora och Allis från BrittMarie
som alltid mjölkat för hand i Sväljen i Dalsland.
En högmjölkande get på 5 år och en två-åring.
Trots att vår grupp nu är en homogen grupp tas de nya emot
fint utan allt för stora uppror. De lär sig snabbt vid att mjölkas
maskiellt och de nya sättet att stå samman med andra under tiden.
16 Juni
Här har vi glada get-bonden Gert!
Inom kort kan han frakta 300 liter mjölk var 3:e dag i 400 liters-tanken till
Carinas mejeri i Dalsland så hon kan göra mer ostar och yoghurt.
Mer lågpastöriserad mjölk ut till affärerna runt om i vårt avlånga land,
så att även du som är laktosintolerant kan dricka den!
Juli
Vi har fortfarande inte någon automatisk disk igång. Den låter vänta
på sig, så morgon och kvällsarbetet tar upp mycket tid. Ca 3 timmar varje
omgång, men nu har rutinerna börjat sätta sig, så ibland fixar vi det på
2,5 timme :-) Ph-värdet har varit alldeles för högt. Ca 6. Över 7 tas inte
mjölken emot. Vår mjölk fick bli ost så länge.
Det kan ha berott på ett flertal faktorer;
luft som sipprar in i systemet någonstans,
smuts i järnröret som går mellan glasrören, smuts från annat håll...
vi har eliminerat alla orsaker tycker vi och nu är vi nere på acceptabel
nivå. Rena detektivjobbet att leta och tänka sig var bakterier
kan tänkas leta sig in. "Överdriven" totalhygien är vad som fordras,
så vi ser fram emot den dag då diskmaskinen är igång på automatik,
och en ny, större varmvattenberedare är på plats.
Nu är vi uppe i 600 liter mjölk per vecka som levereras!
I augusti kom resultatet av att leta orsak, så nu har lägsta möjliga
ph-värde satt sig för att stanna så länge orsaken
är rör eller beroende av oss.
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Ett tufft Get-år men med mycket glädje
och förväntan till ytterligare kommande år för oss med
utveckling och erfarenheter. Vi har gått igenom en del och
fått erfarenhet. Av exempelvis Stafelycoccus
Aurius, förlossningsbesvär där det ena
inte är det andra likt. Stelkramp och Listeria som liknade varandra
i symtom. Vi har verkligen lärt oss MASSOR!
Både i sorg och i glädje. Förväntansfullt tar vi nu språnget in i 2012
med en större besättning än förra året med vår egen rekrytering.
Vi räknar med att kunna leverera 1200 liter mjölk per vecka i år till
DalsSpira mejeri.
NY GET-ÅRSYKEL 2011
sommarmånaderna har varit tuffa. Annie bröt benet och Gert
stukade sin fot. Årstiden full av sommargäster, kunder, praktikanter och
hjälpande händer samt studiebesök.
Killingarna har varit på
sommarbete
och kommit hem igen.
Augusti har passerat och
september
har krypit intill med lite kyligare
kvällar.
Nu är det sinläggning.
Några vill bara inte
sinläggas
och får mer mjölk i stället!
Några började sinlägga
sig själva utan att vi ville!
Bråkiga brunstiga tjejer,
som plötsligt var helt
snurriga
och förvirrade. Sen kom
han,
den dom längtat efter...
En ståtlig herre på 3 år
ska
göra sitt jobb hos oss!
Fler nya tjejer har också
kommit.
Nu tar vi över Carinas
getter från Gässbo
getgård.
Alla tjejer har blivit
störtkära och bocken låter inte vänta på sig! Han uppvaktar och
visar stor ömhet. En snäll kille med en meter horn! Och STARK! Vi är glada
att han e snäll! Både Gert och jag är långa, men ändå mäter han
oss över midjehöjd med sina horn...Han är noggrann och tjejerna slåss om
gunsten minsann! Det är mycketspännande att se deras kärleksakter och förspel.
Töserna borrar in näsan ihans päls och sniffar i sig den goooda ...(?)...
...doften...för oss är det en STANK över hela gårdsplan..
De fajtas och går med svansarna rätt upp. De haltar ena dagen och är okej
nästa dag, och betäcker varandra och har nu läten som vi aldrig hört...
Till våren väntas här ca 120 killingar... Med facit så här i efterhand, är det
nog inte så lyckat med en alltför tam bock. Det var skönt när hans
arbete var över så att säga, och att vi åter kunde gå in till
våra djur utan att behöva lura bort honom först eller att
ständigt kolla med ögonen i nacken var han befann sig.
----------------------------------------------------------
Resultatet av vad bocken "ficktjuven" gjort i hagen
kom redan i Januari 2012
med några tidiga pigga små!
Vattnet frös i år igen trots att vi grävde och letade orsak i somras.
Men nu har isolering kommit upp i mjölkrummet som både håller
värme och dämpar ljudet. En större varmvattenberedare är på gång
och träden är fällda för en ny stor ekhage åt våra telningar.
Första resultatet av Stora
Bocken "Ficktjuven" kom den
26 januari och sen ytterligare två den 27:e.
Nu kommer det snart att
vimla av 120 killingar här!
Vi känner oss säkrare i
pyjamasen, om man så
säger! Inget längre som
oroar oss att vi inte ska
klara. Och det är en viss
känsla måste vi medge,
att ha den där till-
försikten att
"allting ordnar sig"...
Så plötsligt en solig dag
i februari, kom vattnet
tillbaka! :-)
Nu är det vårrengöring! Alla rör ska plockas isär och diskas. Allting behöver en genomgång och dubbelkoll. Vi har isolerat utrymmet vid mjölkbordet och det ska målas vitt på väggar och tak. Den nya, begagnade stora varmvattenberedaren ska sättas på plats och mer belysning ska upp i taken. Glidslem till förlossning och mjölkprovsrör är beställda. Sen ska allt tillbaka på väggarna så vi får ordning på torpet! Sen, är det bara att kavla upp ärmarna för den nya säsången.
|
